Guide · Årsskifte

Årsstämma och stämmoprotokoll

Stämmoprotokollet är den handling som gör årsredovisningen fastställd. Intyget som följer med till Bolagsverket påstår att resultat- och balansräkningen fastställdes på stämman - och beviset för det påståendet är protokollet.

Publicerad 24 augusti 2026 · Kontrollerad mot källa 24 augusti 2026 · Av Qontera

Inom sex månader, varje år

Aktiebolagslagen 7 kap. 10 §: "Inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår ska aktieägarna hålla en ordinarie bolagsstämma där styrelsen ska lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen". Den stämman kallas årsstämma.

För ett bolag med kalenderår betyder det senast 30 juni. Årsredovisningen ska sedan vara hos Bolagsverket inom en månad efter stämman, och aldrig senare än sju månader efter räkenskapsårets slut - se bokslut och årsredovisning.

De fyra beslut lagen kräver

Aktiebolagslagen 7 kap. 11 § räknar upp vad årsstämman ska besluta:

1. Fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen. I ett moderbolag som är skyldigt att upprätta koncernredovisning gäller det även koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen.
2. Dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen - alltså vad som delas ut och vad som balanseras i ny räkning.
3. Ansvarsfrihet gentemot bolaget för styrelseledamöterna och den verkställande direktören.
4. Annat ärende som stämman enligt lagen eller bolagsordningen ska behandla, till exempel val av styrelse och revisor eller arvoden.

Vad protokollet ska innehålla

Aktiebolagslagen 7 kap. 48 §, i lydelsen enligt SFS 2023:774: "Ordföranden ska se till att det förs protokoll vid bolagsstämman. I protokollet ska det antecknas dag och ort för bolagsstämman, eller att stämman hållits digitalt, samt vilka beslut som bolagsstämman har fattat. Om ett beslut har fattats genom omröstning, ska det i protokollet antecknas vad som har yrkats och utfallet av omröstningen. Röstlängden ska tas in i eller läggas som en bilaga till protokollet."

Bolagsverket räknar upp samma sak i punktform: företagsnamn och organisationsnummer, stämmoordförandes namn, datum för stämman, röstlängd (som får vara en bilaga), stämmans beslut om godkännande av röstlängden, och övriga beslut - och om ett beslut togs genom omröstning ska det stå vad som föreslogs och hur många röster.

Röstlängden är en egen punkt

Aktiebolagslagen 7 kap. 29 §: "Vid bolagsstämman ska det upprättas en förteckning över närvarande aktieägare, ombud och biträden (röstlängd). ... I röstlängden ska anges hur många aktier och röster varje aktieägare och ombud företräder vid bolagsstämman." Andra stycket: "Röstlängden ska godkännas av bolagsstämman."

Det är alltså två saker: förteckningen upprättas, och stämman fattar ett beslut om att godkänna den. Båda ska framgå av protokollet.

Vem skriver under - och när ingen justerare behövs

Samma paragraf, tredje stycket: "Protokollet ska undertecknas av protokollföraren. Det ska justeras av ordföranden, om han eller hon inte har fört protokollet, och av minst en justerare som bolagsstämman har utsett. Om ordföranden eller protokollföraren ensam eller de två tillsammans företräder samtliga aktier i bolaget, behöver någon justerare inte utses."

Digital stämma

Sedan den 1 januari 2024 får protokollet ange att stämman hållits digitalt i stället för ort. Att stämman får hållas digitalt kräver dock stöd i bolagsordningen, eller att extraordinära omständigheter kräver det (7 kap. 15 § i samma lydelse). Läs Bolagsverkets sida om digital bolagsstämma innan ni bestämmer er.

Vad som händer efter stämman

1. Protokollet undertecknas och justeras.
2. En styrelseledamot eller VD intygar på kopian av årsredovisningen att resultat- och balansräkningen fastställts på stämman, vilken dag, och vad stämman beslutade om vinsten eller förlusten.
3. Årsredovisningen med intyget lämnas till Bolagsverket - digitalt eller på papper.
4. Beslutad utdelning betalas ut och bokförs.

Se bokslut och årsredovisning för fristerna och vad en försening kostar.